Torrt gorvfoder

GROVFODRETS INNEHÅLL

För att beräkna det totala proteinbehovet hos hästar undersöker man först vilket underhållsbehov den har och sedan eventuella tillägg för tillväxt, dräktighet, digivning eller arbete.

De hästkategorier som har största proteinbehovet är växande unghästar samt dräktiga och digivande ston. Unghästen har ett högt proteinbehov på grund av den snabba tillväxten och att de måste ansätta muskler och stödjevävnader. Proteinbehovet är störst under den första tiden av hästens liv och minskar sedan i takt med ökande ålder och avtagande tillväxt.

Den vuxna hästens underhållsbehov av protein definieras som mängden protein som behövs för att hästens grundläggande kroppsfunktioner ska kunna verka.

PROTEIN

Grovfodrets proteinhalt och proteinkvalitet påverkas av vilken art av växtslag som ingår, vilken mognadsgrad växtslagen har vid skördetidpunkten och var i landet det odlas. De växtslag som vanligen används i grovfoder till hästar är gräs och baljväxter, skillnaden mellan dessa är att proteinhalten generellt är högre i baljväxter än i gräs. Vanliga grässorter som ingår i grovfoder till hästar är timotej och hundäxing och de baljväxter som vanligen ingår är lusern och klöver.

För att ta reda på grovfodrets näringsmässiga sammansättning och för att kunna göra en lämplig foderstat behöver grovfodret analyseras. I analysen är just innehållet av protein en av de viktigaste komponenterna. Genom en analys framkommer det om foderstaten bör kompletteras med något annat foder för att uppfylla hästens näringsbehov och därmed även proteinbehovet.

Om grovfodret inte innehåller vad som krävs för att täcka hästens proteinbehov kan i första hand ett mer proteinrikt grovfoder, som till exempel lucern, tillsättas för att öka proteininnehållet i foderstaten. Andra proteinkällor är aspbark som innehåller 13 g rp/kg och asplöv 94 g rp/kg.

LUCERN

Lucern är en planta, som tillhör baljväxtfamiljen. Den har ett kraftigt och djupt rotsystem, vilket ger plantan ett högt mineralinnehåll. Genom att tilldela lucern i kraftfodret, reduceras behovet för spannmål i den dagliga fodermängden, samtidigt som tilldelningen av fibrer ökar.

Ett högt innehåll av fibrer från bland annat hö och lucern i den dagliga foderstaten bidrar till en bättre matsmältning genom att stimulera tarmrörelserna, och därmed minska risken för bland annat förstoppning. Lucern har högt innehåll av protein och lysin.

Analytiska beståndsdelar i Lucern / kg
Energi ME     8,5 MJ

• Vatten           12 %
• Råprotein      15 %
• Smbrp           105 g
• Råfett            3 %
• Växttråd        27 %
• Kalcium         1,3 %
• Fosfor            0,3 %
• Magnesium   0,2 %

SOJAMJÖL GMO-fri

Soja anses vara den bästa källan till högkvalitativt protein, med en hög halt lysin. I form av sojamjöl betraktas det vara en av de bästa källorna av tillgängligt protein för djur.

Sojamjölet innehåller alla de essentiella aminosyrorna, men koncentrationen av cystein och metionin är optimala.

Analytiska beståndsdelar / kg

• Energi 11,7 MJ/kg
• Smb råprotein  390 g
• Råfett 9 g
• Råaska ca 9 %
• Kalcium 3 g
• Fosfor 7 g
• Natrium 0,25 g

PROTEIN ÄR SAMMANSATTA AMINOSYROR

Hästen har inte metabolisk kapacitet att syntetisera alla aminosyror. De aminosyror som måste tillföras med fodret kallas för essentiella. Aminosyrorna behövs för att uppnå behoven för vävnadstillväxt, mjölksekretion och underhåll.

Lysin är den första begränsade aminosyran för hästar och underhållsbehovet är beräknat till 4,3 % av råproteinbehovet. Den andra begränsande aminosyran är treonin.

För unghästarna är lysininnehållet i fodret en avgörande faktor för tillväxten. De föl som fått för liten mängd protein, eller om proteinet varit undermåligt under sitt första år så får de en minskad koncentration av plasmaalbumin vilket är ett av kroppens viktigaste proteiner som bildas i levern och en minskad plasmakoncentration av flera essentiella aminosyror.

ESSENTIELLA AMINOSYROR (EEA)

Isoleucin, Leucin, Lysin, Metionin, Fenylalanin, Treonin, Tryptofan, Valin

OMSÄTTNINGSBAR ENERGI (OE)

Innehållet av omsättbar energi i fodret anges i enheten megajoule (MJ), det är ungefär som kalorier. Energiinnehållet i grovfodret räknas fram från en analys av fodrets smältbarhet. Med smältbarhet menas förenklat hur mycket av fodret som hästen kan bryta ned (smälta) i tarmen. Smältbarheten och energiinnehållet i grovfoder beror i huvudsak på hur stort fiberinnehållet (NDF) är i fodret. Sent skördat grovfoder har lägre smältbarhet och energiinnehåll än tidigt skördat grovfoder. Innehållet av omsättbar energi i grovfoder brukar variera mellan ca 6 till 12,5 MJ/kg ts. Energiinnehållet i halm är ca 6 - 6,5 MJ/kg ts, aspbark 3 MJ/kg och asplöv 6 MJ/kg

NDF är mått på fiberinnehållet. Ju senare skörd desto högre NDF som kan variera mellan 300 - 700 g/kg ts. Ett högt NDF ger bättre mättnad och ponnyn räknas som fiberjäsare och mår bra av ett högre NDF värde. För hög NDF kan medföra att hästen inte orkar äta tillräckligt mycket grovfoder för att klara behovet.

Det finns inga officiella rekommendationer för NDF nivåer i hästfoder är ca 550 g/kg ts till dräktiga ston och unghästar, 600 g/kg ts till tävlingshästar och 650 g/kg ts till fritidshästar kan vara ett riktmärke.

BETFOR

Betfor är ett energirikt basfoder. En fördel är att betfor ger energi utan att den tillför stärkelse. Betfor räknas som långsamma kolhydrater.

Näringsinnehåll, per kg foder:

• Torrsubstans 91%
• Energi 11,3 MJ/kg ts
• Råprotein 66 g/kg ts
• Ca 7 g/kg ts
• P 0,1 g/kg ts
• Mg 1,1 g/kg ts
• 1 hg betfor motsvarar knappt 2,5 dl.

OBS! Betfor skall alltid blötläggas minst en timme före utfodring. Tag 1 del Betfor och 3 delar vatten.

Melassdelen är ett rent energitillskott eftersom den till hälften består av druvsocker. Det är det man kallar snabba kolhydrater.

Avgörande för hur mycket energi en häst behöver för arbete är arbetets intensitet och omfattning. Tillägg för hög ålder, tillägg/avdrag för vikten. För att korrigera hullet på en överviktig eller mager häst måste hästen bantas eller fodras upp. För att minska risken för utvecklandet av metaboliska svältsymptom och beteendestörningar bör viktreduceringen ske under en längre period (> 1 månad). Magra hästar kan ges fri tillgång till energirikt grovfoder alternativt att foderstaten kompletteras med lämpligt kraftfoder. Tillägg för mycket hagvistelse och hållning av hästar på lösdrift i grupp på stora ytor kan öka energibehovet eftersom hästarna rör sig mer. Hur mycket energibehovet påverkas av hagvistelse och grupphållning är inte undersökt och varierar förmodligen mellan individer och förhållanden. Regelbunden hullbedömning är därför nödvändigt.

Tillägg för kyla bör göras då det vid fodersmältningen bildas värme som, beroende på omgivningens temperatur, både kan vara en tillgång eller en belastning för djuret. Ju mer hästen äter desto mer värme producerar den och förutsättningarna för att klara kalla klimat blir bättre. En del hästar, framförallt hästar på underhållsfoderstat (eller i lågt hull), kan behöva extra foder för att klara en kall, regnig, fuktig eller blåsig väderlek.

Kalium (K)

Grovfoder innehåller ofta stora mängder kalium medan spannmål har lägre innehåll.

Vuxna hästar behöver omkring 5 g/100 kg dagligen.

Överskott av kalium utsöndras via njurarna. Över 20 g/kg ts, liksom förhållandet K/Mg över 5:1 i foderstaten bör undvikas. Kalium och magnesium är antagonister och stora mängder kalium hämmar magnesiumupptaget vilket kan innebära att ett tillskott av magnesium kan behövas.

Vissa hästraser kan ha en genetisk defekt; HYPP (hyperkalemic periodic paralysis) där överskott av kalium tenderar att byggas upp i kroppen. Det är oftast Quarter-. Paint- och Appalosahästar och man får vara noga med att inte kaliumvärdet är för högt i grovfodret.

Natrium (Na)

Hästen förlorar ca 1,5 g Na/100 kg kroppsvikt och dag via svettning och underhållsbehovet kan ligga på 3 - 4 g natriumklorid (koksalt) dagligen. 

HUR MYCKET SALT SKALL EN HÄST HA?

Om hästen har ett onormalt saltbegär så finns det obalanser som bör rättas till.

Som med allt får man titta efter hästens behov eftersom hästen kan förlora ca 30 g natrium under hårt fysiskt arbete och då är det viktigt att hästen har fri tillgång till saltsten eller att man ger en elektrolytblandning. Man har sett att hästen återhämtar sig snabbast när dom druckit fysiologisk saltlösning (9 g koksalt/1 liter vatten). För lågt natrium kan naturligtvis leda till andra symptom och då kan det vara svårt för hästen att kompensera förlusten av natrium med enbart grovfoder.

Salt = natriumklorid, 1 g natrium motsvarar 2,5 g natriumklorid

SAMMANSTÄLL NU MED HJÄLP AV FODERANALYSEN HÄSTENS BEHOV

• Vilket näringsbehov har exempelvis 500 kilos hästen som går i lätt arbete?
• Hur mkt näring får den från högivan?
• Täcker högivan hela näringsbehovet?

Källa, hästens behov SLU