Näringsbehovet hos barn

Många föräldrar är mycket noga med att själva ta sina kosttillskott, och omegafettsyror men tänker inte på att barnen har lika  eller kanske till och med ännu större behov av ett balanserat kosttillskott.

Ett barns näringsbehov skiljer sig från vuxnas främst genom att en stor del av näringsämnena går åt till att utveckla organ och vävnader. Barnens matsmältning är inte heller fullt utvecklad vilket bidrar till att de kan få svårigheter att tillgodogöra sig näringsämnen från maten i den utsträckning som behövs och de drabbas därför av mycket lätt av näringsbrister i olika grad.

Kostundersökning

Riksmaten Barn har gjort en kostundersökning på 4-åringar och barn i årskurs 2 och 5 för att veta hur barnens matvanor förändrats på grund av förändrat livsmedelsutbud. 

Man kunde konstatera att generellt sett så åt barnen för mycket socker, transfettsyror och salt. Den största sockerkällan var läsk, saft, godis, smaksatta mejeriprodukter, bullar, kakor och kex. Barnen åt i genomsnitt söta livsmedel 2-3 gånger per dag. Dessa ”livsmedel” utgjorde tillsammans de största källorna av tillsatt socker, fett och transfettsyror.

Mellan 17 och 23 procent av barnen var överviktiga varav ca 4 procent var feta.

Saltintaget hos barnen var på samma nivå som hos vuxna. 

Bra mat för barn som KAN äta lite av varje

• Potatismos tillagad av ekologisk kokt potatis med gammaldags ohomogeniserad fet mjölk och riktigt smör.
• Fet korv med mycket kött i. Var uppmärksam på att korven inte innehåller potatisflingor, stärkelse, dextros och mjöl.
• Fullkornsris som kokas ca 40 minuter.
• Havregrynsgröt med lång koktid serverad med gammaldags ohomogeniserad fet mjölk.
• Bröd av dinkel, rågmjöl och surdeg.
• Svenska bär; blåbär, hallon lingon. Svensk frukt; Äpplen, plommon, päron, körsbär.
• Ekologiskt kött och ägg.
• Såser gjorda på grädde eller fet mjölk redd med dinkelmjöl.

Barn som INTE KAN äta lite av varje

Vissa av oss kan inte äta lite av varje, vissa av oss har genetiska anlag som gör oss benägen för diabetes, hjärndiabetes och övervikt.  Symptom som är lätta att känna igen är suget efter socker, t ex barnet äter inte bara en bulle utan rensar fatet, ständigt sugen på något att äta och då är det godis, kakor, läsk eller ”skräpmat” som gäller. Vad som sedan händer är att barnet blir överaktivt på grund av att blodsockerkurvan snabbt går upp  och barnet får en sockerkick. Nästa steg kommer ganska fort genom att blodsockret sjunker och det överaktiva barnet är nu både överaktivt och ilsket.

Vad skall barn äta som har fått det arvet?

För alla barn är det viktigt att vi föräldrar ger dem bra matvanor från början och speciellt för de barn som har anlag för hyperaktivitet och övervikt.

Lågkolhydratkost och en ökad mängd riktigt fett är en nödvändighet för dessa barn. De här barnen är i regel mycket känsliga för socker, mjölk och vetegluten vilket bör uteslutas ur kosten. Däremot kan vissa feta mjölkprodukter gå bra.

I kokboken LCHF för Familjen av Anna Hallén finns många bra tips och recept för barn, samt barn som lider av kolhydratöverkänslighet, överaktivitet och diabetes. Även kokboken LCHF för hela Familjen av Monique Forsberg finns många bra recept för barn från 6 månader och upp.

Källa: LCHF för Familjen och Riksmaten Barn.

Kosten påverkar ju även tonåringen på samma sätt och med samma symptom som dom mindre barnen. Det är också väldigt lätt att man som ung fastnar i skräpmatsträsket. Det finns hur mycket som helst av skräpmat lättillägnligt och reklamen är förödande.  

Det finns inga enkla patentlösninger för att förbättra ungdomarnas kostvanor men vad man som förälder kan göra är att berätta vad som är bra och mindre bra mat och om kostvanor. Om vilka besvär skräpmaten och läsken ger, som t ex acne och allergier. All saklig information du kan ge får din tonåring nytta av senare i livet.

Övervikt är ett känsligt ämne och även här bör man förklara att det handlar om VAD han eller hon äter och inte MÄNGDEN i kalorier och motion. Berätta om hur man kan gå tillväga för att få bättre kostvanor. Som förälder ger man kraftfulla signaler till barnen.

Ungdomar som tränar, sportar eller idrottar tål oftast mer kolhydratrik kost än de ungdomar som är stillasittande. Fortfarande är det kolhydrater av god kvalitet som gäller. Många elitidrottare, som t ex Björn Ferry, äter lågkolhydratkost.

Det är oftast oundvikligt att tonåringen kommer att köpa läsk, godis, chips o.d. men det finns ju även bättre och sämre val här också.

Hellre:

• juice eller läsk än energidryck
• kolsyrat smaksatt vatten än juice eller läsk
• naturella chips än smaksatta chips
• salta nötter än chips
• chocklad än lösgodis
• ett helt paket skinka på mackan än smörgås med marmelad
• hemgjord kakao med grädde och socker än O'boypulver 

I Monique Forslunds bok LCHF för hela familjen - Riktig mat ger nöjda barn kan du få många bra recept och tips på mat för tonåringen, både för dem som lever ett lugnare liv och de som är aktiva.

Källa: Monique Forslund; LCHF för hela familjen.